sternocleidomastoideus.blogg.se

En positiv sak med att jobba natt är att man hinner läsa mycket (oftast iallafall). De flesta jag jobbar med verkar tycka att man bara blir trött av att läsa och somnar, men jag lever mig alltid in så mycket i mina böcker att jag snarare vaknar till. Sitter ju faktiskt bra mycket hellre och läser än degar framför värdelös natt-tv. Sedan jag kom till Sthlm har jag hunnit avverka två böcker; "Hornsgatan" av Ernst Brunner och "Den gamle och Havet" av Ernest Hemingway. Insåg nu att de nästan har samma namn, kanske borde fortsätta på det här Ernst-temat. "Sommar med Ernst" nästa?

 

Jag har hamnat i något klassiker-träsk eftersom jag är trött på att aldrig hänga med i bokdiskussionerna i klassen. Nu har jag gjort upp en lång lista över klassiker och böcker som jag tänkte hinna läsa i sommar. Helt sjukt vad mycket bra böcker jag bara har missat. Konstigt egentligen, med tanke på att jag alltid har läst mycket och att varenda rum i hela vårt 3-våningshus (då menar jag verkligen vartenda rum, badrum undantaget) är belamrat med alla möjliga typer av böcker.  

 

"Hornsgatan" är nog faktiskt ingen bok jag skulle rekommendera, den var märklig men är man historieintresserad är den ett kap. Lärde mig nog mer om Stockholms historia (vilket i princip är Sveriges historia) under de 3 nätter det tog mig att läsa den, än vad jag har gjort under en hel skolgång. Om inte annat är jag sjukt imponerad av Brunners till synes helt ändlösa kunskap om... allt. 

 

"Den gamle och havet" fastnade jag desto mer för. Tänkte först att det var en mysig och fin liten bok/novell, men när jag läste efterordet och började fundera över symboliken i berättelsen ändrade jag mig och tycker nu att den är helt fantastisk. Hans sätt att skriva är väldigt speciellt, det kallas tydligen för isbergsprosa/isbergsteknik. För en språknörd som mig är det helt underbart att upptäcka såna här saker, även om det är motsatsen till hur jag själv tycker om att uttrycka mig. Älskar också skildringar av havet, tycker att det är något så skrämmande och samtidigt fascinerande med allt som har med havet att göra. Dessutom har en av mina absoluta favoritrestauranger här i stan samma namn som boken, så det kan ju liksom inte bli annat än bra. I efterordet fanns även en mini-biografi över Hemingway, och jag blev så sjukt imponerad av honom och hans liv att jag nästan känner mig tvungen att läsa resten av hans böcker också. Vilken otroligt fascinerande och komplex man!