Hippie
Kategori: Allmänt
Igår var jag hemma hos D, och träffade han helt underbara ”roomie” för första gången sedan jag flyttade till Umeå. Jag älskar människor och jag älskar människoöden, och vissa människor lyckas helt enkelt göra ett starkare intryck på en än andra. Denna roomie är helt klart en sådan person. Han är en otroligt flummig hippiefarbror, som alltid traskar omkring halvnaken i lägenheten med håret i en hästsvans. Han har för vana att duscha och bada med öppen badrumsdörr, och otaliga är gångerna jag har råkat se lite mer av honom än vad jag egentligen hade velat. Back in the days brukade vi diskutera allt mellan himmel och jord, varpå han alltid bjöd mig på hemgjort vin.
Igår sken han upp som en sol när han såg mig, och gav mig en lång kram innan vi föll in i en långdragen diskussion om läkarkåren och privatiseringarna. Denna man är av åsikten att alla läkare i hela Sverige drivs av ett privat vinstintresse och skiter totalt i sina patienters hälsa. Han är helt emot alla typer av privatiseringar och tycker att Sveriges sjukvård är på väg att klappa ihop totalt. Jag tycker precis tvärtemot honom på alla punkter, men det är svårt att diskutera med någon som redan har bestämt sig för att saker och ting är på ett visst sätt. Lägger man fram konkret fakta på att Sveriges sjukvård är topprankad sett till resten av världen säger han bara att det är skitsnack.
När en person beter sig på ett sätt som jag anser vara konstigt eller tycker en viss sak, försöker jag alltid förstå vad det är som ligger bakom beteendet eller åsikten i fråga. Även om man inte alltid är medveten om det själv så kan ju självklart händelser, människor och saker i vår omgivning påverka hur vi agerar. Jag vill aldrig döma ut en person utan att först ha försökt sätta mig in i dennes tankegångar. I fallet med min favorit-hippie har jag fått intrycket av att han tyvärr har haft väldigt dåliga erfarenheter av sjukvården, och grundar sina åsikter på det. Säkerligen ingen lätt patient att ha och göra med, men ändå.
Att alla läkare skulle gå från att vara naiva hjälteaspiranter till att bli kalla cyniker som bara vill tjäna pengar som han verkar tro stämmer självklart inte. Jag behöver bara titta på min egen mamma för att påminnas om det; jag tror faktiskt att en solklar majoritet av läkarna snarare är lite för engagerade i sina patienter än tvärtom. Vill man tjäna bra pengar snabbt så ska man ju såklart inte plugga till läkare heller, då är det väl vettigare att satsa på någon typ av ingenjörsutbildning och sedan ge sig in i någon typ av riskkapitalverksamhet. Men vad vet jag, det där är inte mitt område.
Jag kan också förstå problematiken i en ökad privatisering av sjukvården; det är såklart inte vettigt att sjukvården ska drivas av ett vinstintresse och att patienter ska bli kunder. Jag måste dock säga att jag inte heller är helt emot privatisering av sjukvården. Jag tycker inte att all sjukvård ska drivas privat, men att det finns privata alternativ tycker jag ändå är bra. Väljer man som patient att själv söka sig till en privat sjukvårdsinrättning kan jag faktiskt inte förstå problemet, så länge det finns likvärdiga inrättningar som inte är privata. Ett av de absolut bästa sjukhusen jag någonsin har gjort praktik på var St. Göran, som drivs av företaget Capio. Patienter vallfärdade ju dit från alla delar av Sverige och de allra flesta jag pratade med var också nöjda, vilket jag tycker säger väldigt mycket. Att läkarna på något sätt skulle ”hitta på” egna diagnoser för att kunna mjölka ut mer pengar ur patienterna och samtidigt försöka få bort dem så fort som möjligt för att kunna få plats för fler patienter är bara bullshit. Man kan ju lätt tro det om man inte har någon inblick alls i vården, men det funkar faktiskt inte så. Som enskild läkare tjänar man absolut ingenting på det, och som sagt så är de allra flesta personer som jobbar inom vården vettiga personer som vill sina patienters bästa.
Ja, ungefär såhär gick mina resonemang igår. Favorit-hippien var dock helt övertygad om att jag kommer att bli en fantastisk läkare, vilket känns som en fin komplimang från någon som totalt verkar ha tappat förtroendet för svensk sjukvård. Jag är inte lika övertygad, men kan bara göra mitt bästa för att försöka leva upp till de förväntningarna och hoppas att han har rätt.
