Apropå histologi
Kategori: Allmänt
För er som inte vet vad histologi är, så kan man enkelt säga att det går ut på att identifiera vävnader och känna igen deras mikroskopiska uppbyggnad. Om ungefär 2 veckor har vi tenta i detta ämne som jag inte alls förstår mig på, och därför har vi börjat hardcore-mikroskopera. Det går till ungefär såhär: Tre tjejer sitter och pluggar och slänger ur sig kommentarer som "kan jag få se din penis", "den här penisen är inte mänsklig", "nu har jag tittat på penis i en halvtimme" och "var är min penis?". Vi gick alltså igenom manliga genitalia idag. Av någon mycket märklig anledningen var dock mitt preparat på tvärsnitt av penis borta, trots att jag vet att jag tittade på det senast i måndags. Innebär det att någon har tagit med sig "mitt" tvärsnitt av penis hem? Himla märkligt.
En gång i tiden fick jag för mig att jag ville bli patolog. De planerna släppte jag ungefär så fort jag började stirra in i mitt mikroskop och titta på.. ja, vad är det egentligen jag tittar på? Antagligen något som kan vara en viss typ av cell, men det kan även vara en annan typ av cell. Det skulle även kunna vara lim, det vet man inte riktigt. Större delen av tiden ser jag dock bara mina egna ögonfransar.
Ja, fullt så illa är det kanske inte. Fast inte långt ifrån. Jag skulle möjligtvis kunna identifiera cerebellum och ett öga; ibland tror jag mig se en cell med två kärnor och blir glad eftersom det mest troligt rör sig om levervävnad isåfall. Fast allra troligast är ändå att jag har sett fel, det är antagligen något helt annat. Tur då att man kan skylla på att ögonfransarna är i vägen eller att man har blivit illamående av inzoomningen.
Histologi är egentligen ett väldigt fint ämne. Det är en perfekt kombination av estetik och naturvetenskap, och jag kan verkligen förstå varför folk fastnar för det. Det jag däremot har svårt att förstå är varför vi ska kunna identifiera preparat, och dessutom tentas av på det (speciellt då många av preparaten kommer från djur). Självklart är allt som ökar grundförståelsen bra och självklart är det viktigt att förstå alla vävnaders histologiska uppbyggnad. Utan histologi skulle man väl inte kunna förstå sig på en enda sjukdom, men jag förstår ändå inte riktigt grejen med identifieringen. Det kommer ju ändå patologerna sitta och pyssla med.
Varenda gång jag sätter mig framför mitt mikroskop börjar jag som på kommando att gäspa och tänka på hur mysigt det skulle vara att få mysa ned sig i ett stort täcke med en kopp te. Jag kan verkligen inte kontrollera det, histologi gör mig så fruktansvärt omotiverad. Jag vill inte ha en såhär taskig inställningen, jag tycker att jag har en positiv inställning till det mesta här i livet men histon... Nej, nu får det vara slut på gnället, positivt tänkande och glada miner från och med idag:
Fast de som tror att Gud skapade människan måste väl ändå ha insett att det inte kan stämma. Den enda som kan ha kommit på något sånt här måste ju vara Satan själv.
