God kväll
Kategori: Allmänt
Undrar just om man har mikroskoperat lite för länge när man börjar se glykosylerat vaginalt epitel i molnen och alla möjliga olika typer av cellkärnor i gruset på vägen hem. Det sjukaste av allt är nog att jag nästan börjar tycka att histologi är kul. Men bara nästan. Bara när jag känner igen något och när jag får ett fint preparat. Helt sjukt egentligen att man kan sitta och ooohha och aaaaha över en binjure med tydlig kortexindelning eller en corpus pineale med hjärngrus. Min personliga favorit måste jag nog ändå säga är en fint infärgad tunga; den har muskler i tre olika riktningar och kan se så himla frän ut om man färgar in den rätt. Även tvärsnitt av foster är himla fina. Skulle göra sig bra som halltavla. Här är en tunga, men de gör sig mycket bättre om man får se hela.
Imorgon har jag min preptenta, känner mig väldigt osäker och börjar bli himla nervös, men ska bli skönt att få den överstökad. Nej, jag kan fortfarande inte skilja på jäkla glatt muskulatur och bindväv. Allt ser ut som bindväv. Det enda jag kan tänka just nu är "stekta ägg", "stockholmsskärgård" och "ormar som pussas här och där", det vill säga parietalceller i ventrikeln, placenta och nerver. Fan vad jag svamlar, jag borde nog gå och sova. Lite svårt dock när mina kära korridorsgrannar som vanligt har bjudit över alla sina kompisar på middag. Det enda jag önskar mig när jag dräller hem från skolan kl 22:30 är lite lugn och ro (och en macka), men det lär man väl aldrig få i den här korrioden. Fan vad jag börjar lessna på att bo såhär.
