sternocleidomastoideus.blogg.se

Jag borde verkligen sluta festa i veckorna. Min gamla kropp klarar inte av det längre. Det har varit en jäkla tung dag det här, ändå lyckades jag ta mig upp i morse och slänga ihop lite chokladbollar till min casegrupp. De räddade min dag; speciellt efter att jag blev grillad av vår söta professor på genomgången av placenta-caset (som för övrigt kan förnamnen på alla studenter, hoppar fortfarande till av ren förvåning varje gång han säger mitt namn). Herregud, min hjärna har inte fungerat idag. Tappade bort namnet på både lipoproteinlipas och syncytiotrofoblast. Pinsamt. Tycker att bland det värsta som finns är att framstå som opåläst framför andra människor. Till råga på allt har jag haft sån mördarträningsvärk i adduktorerna och gluteus-regionen (även känt som rumpan) efter att Emelie och jag körde ett benpass på IKSU igår. Rör mig ungefär som en tant, som under caseredovisningen uppenbarligen även blev dement. Halleluja.   

 

Nu är det mindre än två veckor kvar till vår "stora" tenta, vilket känns helt sjukt.Varje termin hittills har jag haft känslan av att jag knappt hinner komma igång, att jag liksom glider runt i någon sorts bubbla innan det helt plötsligt är dags att demonstrera sina kunskaper. Ambitionsnivån har för min del sjunkit med varje termin. Den här terminen har det varit värre än någonsin, jag lever fortfarande med något sorts post-neurotenta-utmattningssyndrom tror jag. Har fortfarande inte ens hunnit ta mig igenom alla föreläsningarna, vilket känns under all kritik. Två veckor kvar till tenta kanske låter mycket, på läkarlinjen är det dock ingenting. Det är absurda mängder information man måste hinna ta sig igenom och ta till sig, och det är oftast med nöd och näppe jag hinner repetera allt på så kort tid. Den här gången har man ju dessutom den förbaskade histo-tentan som stjäl tid från det "riktiga" tentaplugget. 

 

Det har varit mycket festande den senaste tiden och jag är medveten om att det har stulit mycket av min plugg-energi. Och än är det inte slut, har fortfarande en personalfest att ta mig igenom! Jag vill dock inte att det ska framstå som att jag är en oseriös student som inte tar mina studier på allvar, för det gör jag verkligen. Jag vill lära mig allting och jag vill lära mig det bra, jag är minutiös när jag väl pluggar och går igenom varenda liten detalj (därmed inte sagt att det är något bra sätt att plugga på, bättre är det nog att bilda sig en översiktlig bild av allting). Som färdig läkare måste man helt enkelt kunna sin anatomi, ha koll på sin fysiologi, kanske till och med förstå sin histologi. Det funkar inte att plugga strategiskt för att klara en tenta (det går inte heller eftersom precis vad som helst kan dyka upp på den).

 

Den här terminen har jag helt enkelt inte pluggat så bra som jag borde ha gjort, och jag har bara mig själv att skylla. Jag har insett att jag egentligen är ganska korkad, och att jag måste lägga väldigt mycket tid på mina studier för att lära mig till skillnad från underbarnen (a.k.a. the gunners eller A-människorna) som bara behöver gå på föreläsningarna för att fatta ALLT (OCH ändå tränar varje dag OCH är supermusikaliska OCH engagerade i allt OCH lagar jättegod mat). Nej, jag är inte alls bitter. Kuggar jag tycker jag faktiskt att jag förtjänar det, och får helt enkelt se det som ett bra tillfälle att göra om och göra rätt. Fast det skulle tära något galet på självförtroendet...

 

Nej, nu tänkte jag avsluta det här deprimerande inlägget med lite "rolig" kuriosa om män.

1. Män som jobbar i varma miljöer, exemplevis långtradarchaffisar och kockar, har låg sperm count (vilket i princip innebär att det är lite svårare att skaffa barn). Även långtidsbastare/finnar kan drabbas av detta.
2. Tighta nylonunderkläder på män minskar sperm count. 
3. Höga testosteronnivåer korrelerar med tunnhårighet.